Strukturbloggen

Då och då har vi uppgifter som behöver bli gjor­da snart, men som vi av någon anled­ning ten­der­ar pri­or­it­era ned till för­mån för andra uppgifter. Vi vet att vi har ​“det där” att göra, men vi ska bara ta ​“det här” (något annat, allt­så) först. Dagar­na går utan att vi kom­mer igång med det där som snart bör vara klart och rätt som det är, återi­gen, blev det kort om tid mot slutet och vi får sli­ta hårt en bra bit in på kvällen för att hin­na få det klart när vi har sagt.

Det behöver inte bli så, för vi kan hjäl­pa oss själ­va att vil­ja väl­ja ​“den där” uppgiften i förs­ta hand och få den gjord med bät­tre framförhållning.

Lägg fram istäl­let för att skri­va upp
Min goda vän Ulla-Lisa berät­tade för mig häromda­gen att hon på senefter­mid­da­gen läg­ger fram och/​eller påbör­jar det hon vill sät­ta igång med direkt mor­gonen där­på. Det­ta istäl­let för att skri­va mor­gonda­gens att göra-lista innan hon går hem dagen innan, som mån­ga gör. Som jag ser det, läg­ger hon ut en ​“lös tråd” med­vetet för att lätt väl­ja rätt näs­ta gång hon är till­ba­ka på sam­ma plats eller öpp­nar datorn igen.

Det oavs­lu­tade är påtagligt
Om du har läst dessa återkom­mande struk­tur­tips länge, minns du möjli­gen att jag för ett tag sedan skriv­it om Zeigar­nik-effek­ten — det fenomen den rys­ka psykolo­gen Bluma Zeigar­nik fann som innebär att vi lättare minns oavs­lu­tade uppgifter än avs­lu­tade. Tja, rent av hänger de oavs­lu­tade ofta som lösa men­ta­la trå­dar och ​“retar” vår upp­märk­samhet så att vi kän­ner ett tvång att ta hand om dem, avs­lu­ta uppgiften och metaforiskt kny­ta fast dem för att få ro.

Det kan vi dra nyt­ta av, till för­mån för oss själva.

Gör så här
Har du nu något du behöver slut­föra de när­maste dagar­na sam­tidigt som andra uppgifter lätt tar över­hand, gör så här:

1. Lägg innan du går hem på efter­mid­da­gen fram det du ska göra mor­gonen där­på så att du inte kan undgå det. Där du läg­ger det kan vara såväl på din dator som på ditt fysiska kon­tor. Slå upp mate­ri­alet på skrivbor­det så att det är öpp­nat och du ​“lan­dar mitt i” när du kom­mer hit näs­ta gång.


2. Bör­ja så smått på uppgiften redan nu, rik­tigt smått, så att du ska­par en lös tråd. Det kan hand­la om bara en min­uts arbete och sedan avbry­ter du mitt i — utan att läg­ga undan någonting.


3. När du är till­ba­ka (kan­hän­da efter en god natts sömn), lägg märke till om och hur det du lagt fram pockar på din upp­märk­samhet och om det är någon skill­nad för dig när det gäller att få sak­en gjord.


4. Vis­ar det sig att, när du kom­mer ​“dit” näs­ta gång, är det inte den lösa trå­den som är den uppgift som har högs­ta pri­or­itet — lägg till­ba­ka det du lagt fram, stäng doku­mentet, ta bort iko­nen från skrivbor­det och gör en reda att göra-uppgift av den. Annars är den bara något som dis­tra­her­ar dig från det du egentli­gen, med dessa nya förut­sät­tningar, behöver få gjort just nu.

Ska­pa en enda lös tråd och inte flera (även om det är myck­et du behöver få gjort snart). Att plac­era ut mån­ga lösa trå­dar sam­tidigt är att göra till­varon onödigt stres­sande, för med Zeigar­nik-effek­ten drar det lösa men­tal kraft så länge det är olöst (till synes para­dox­alt nog).

Lätt rätt
Om du med­vetet och med berått mod läg­ger ut en lös tråd hjälper du dig själv att få den­na rätt sak gjord så fort du är till­ba­ka där du lade ut den, att döma av vad Bluma Zeigar­nik fann. Du kom­mer snab­bare igång med det som snart ska vara klart och risker­ar i min­dre utsträck­n­ing att bli ofriv­il­ligt upp­ta­gen av andra uppgifter som egentli­gen lika gär­na kunde göras senare.

Hur gör du?
Hur gör du för att lätt kom­ma igång med något du vet att du behöver göra så fort du är till­ba­ka på en plats? Har du månne ett annat knep? Dela gär­na dina bäs­ta knep och tips i en kom­men­tar så får andra gläd­je av dina erfaren­heter med.