Strukturbloggen

Ända sedan jag för något drygt hörde Mai-Li Ham­mar­gren förs­ta gån­gen berät­ta om den kloc­ka med ljudlöst vibrerande alarm hon höll på att utveck­la, har jag då och då befun­nit mig i sit­u­a­tion­er då jag önskat att jag haft en Mute­watch på armen.

När jag föreläs­er, vill jag bli upp­märk­sam­mad om att jag har tio minut­er kvar, utan att ta fokus från vad jag talar om.

När jag är mitt uppe i en per­son­lig struk­turträn­ing-ses­sion, vill jag hål­la koll på tiden utan att ideli­gen tit­ta på klock­an, vilket skulle dis­tra­hera mig och adepten i arbetet. 

När jag är djupt försjunken i skri­vande, är det fint att klock­an med ett diskret vibrerande kan påmin­na mig om att det nu är dags att läm­na kon­toret för att hin­na till mötet.

Nu på tors­dag lanseras Mute­watch i Berlin och jag kom­mer att vara där. 

Jag vill ha en vit. Du?