Strukturbloggen

Det vankas som­marledighet för mig. Från och med idag tar mitt veck­o­brev Klart! åtta veck­o­rs semes­ter och även här på Struk­tur­bloggen kom­mer aktiviteten att gå ner drama­tiskt. (Bilden till höger utgör för­resten min utsikt just nu, på Marstrands Havshotell i vän­tan på att föreläsa.)

Jag fick idag ett sådant där mail jag får ibland; ett som ger mig ett större per­spek­tiv på det jag arbe­tar med. 

Jag tyck­er om att mäta och föl­ja upp hur det går för min verk­samhet. Jag räk­nar hur mån­ga prenu­mer­an­ter jag har på veck­o­brevet, hur mån­ga sid­vis­ningar jag har på siten, hur vi lig­ger till gen­te­mot målen när det gäller omsät­tning och resul­tat för året, och en del sak­er till. Med han­den på hjär­tat kan jag under­stun­dom bli litet väl fix­er­ad vid nyckeltalen.

Men, så får jag ett mail, som innehåller fras­er som ​“dina tips och idéer är bok­stavli­gen en räddning i min till­varo”, ​“veck­ans tips var pré­cis vad jag behövde idag”, ”[jag har för­bät­trat min vardagsstruk­tur] och jag kän­ner mig lite som en ny män­niska; gladare och med mer ener­gi” eller ​“när man vak­nar med halv panik och ser framåt över en kaosar­tad vec­ka, så kom­mer ett litet mail med just de rät­ta klo­ka orden”.

Får jag ett sådant mail då och då, om så bara någon gång i halvåret, är all min skrivtid värd besväret.

Så, tack ni som hör av er till mig och berät­tar vad mitt arbete gör för skill­nad för er. 

Det är för mig ovärderligt.